Miss Ro :hjärta: M = sant.

Tack till Angelheart och Jenny som skrivit i min gästbok!

Allting kring M:s missbruk har blivit normalt, det kallas normaliserats på psykologspråk. Det här som förut gjorde mig så dålig så jag fick vara på psyket kring jul, är nu på något sätt normalt, vanligt. Alla M:s beteenden tillsammans med Miss Ro, är inte längre som dem varit, i mig iallafall.

I M är det samma sak som händer, först flöddrig, sen haglar anklagelserna tätt, och förnekelsen är i topptrim.

Redan innan han kliver på vet jag. Hela min kropp känner att han är på G, att han håller på att förbereda sig. Jag sa det till honom, som en fråga kan det vara så att du är sugen , och att det är det jag känner, att du är på väg ut (med Miss Ro)?. Nej då, återigen är jag the bad guy, jag åker hem och känner samvetskval för att jag tror så dåligt om honom, är så misstänksam han som försöker göra allt för mig. Jag skrev också att det kanske är jag som gör att han kliver ut?! Att det är min misstänksamhet som gör att han kliver på tabletterna?! Alla medberoendes dilemma, faktiskt. Som gör att vi är medgörare till missbrukaren långt längre än vi orkar, egentligen. Jag är där nu, alla mina tankar är kring honom, hur jag ska komma ur hans skuldtrippar han sås enkelt kastar ur sig, hur jag känner att jag åker känslomässig berg-o-dalbana i den här relationen.

Jag ber om ursäkt till M om jag blir för personlig, jag behöver det för mitt eget tillfrisknande, och kanske - om jag får gåvan- hjälpa någon annan som liksom jag är medberoende. Om M inte orkar läsa vad jag skrivit, läs här istället!

Ja alltså, jag kände någonting i fredags när M och jag träffades. Jag tror inte han hade tagit något, eftersom han insisterade på att vi skulle åka till Maria och ta pissprov, vilket ifs - såhär efteråt-, kanske just var hans nya strategi. Men jag tror inte det, för han vet att jag faktiskt skulle kunna förnedra mig att åka till Maria för att ta pissprov på min kille för att han ljugit för mig så många gånger, vilket gjort att vi måste ta pissprov på honom ! Men jag kände att någonting var på G, att det skulle hända något snart. Eftersom jag förut haft starka föraningar vilka så gott som alla stämt, borde jag då inte förstå. Nej, psyket vill tro på honom, vilket gör att jag lägger skulden på mig själv, där jag satt på tunnelbanan hem. Tyckte jag var misstänksam, hur synd det var om honom som hade mig som misstrodde honom, så jobbigt han måste ha det? Kanske han därför måste ta tabletter?

Ni ser, medberoende blir så utanför sig själv, fokuserade på missbrukaren, att deras tankesätt blir förvridet. Så liksom mitt.

Dagen efter ringer jag honom, och undrar varför han - som alltid gör det - inte skickat sms. Redan där syns första tecknen på Miss Ro; han har visst skickat, eller har han inte, blandar ihop med dagen innan, har inte sett mitt sms jag skickade kvällen innnan osv. Och jag går på, vilket innebär att jag nu vet att han tagit, och jag börjar fråga ut honom om han gjort det och säger att jag är säker på att han gjort det! Vilket slutar i att jag vill dra mig undan, och ; - som jag förklarar för honom -, inte mår bra av att vara så här misstänksam, och därför vill ha respit till på tisdag när min äldsta son åker tillbaka till sin skola. Han kontrar, hur kan jag göra såhär emot honom? Va taskig jag är, och varför vill jag straffa honom.

På kvällen får jag mail i min inbox, som är lite suspekta, vilket också förebådar hans vistelse med Miss Ro, ännu tydligare. "skickar ett mail för min tele har försvunnit(tappats el blitt snodd, mail 19/2 kl 19:42 min anm". Såna här saker är vanliga när M umgås med Miss Ro, och har hänt åtskilliga gånger under vår tid tillsammans. På kvällen går jag in på msn, eftersom jag vet att det är där han brukar vara när han är ledsen, sist prata han med Inger ifrån MP där. Då han var tvungen eftersom jag inte ville prata med honom, pga att han tagit tabletter!. Denna gång är M övertygad om att jag pratar 6 med andra på msn, han vet det. Jag frågar vilka, och han säger honom jag hämnades M med, honom och 2 andra killar pratade jag sex med på msn. Det visste M ! Jag frågade M om han kommer ihåg att han sa förra gången han klev ur, "att han blir dum i huvudet av Benzo?". Det kommer M ihåg, men inte att det är därför han får såna här konstiga tankar denna gång. Jag talade om för M, dels öppet, dels genom min blogg att jag försökt flirta med en kille på MP, dels för att M gjort det, och dels för att jag ville känna hur det kändes. Det kändes inget bra som sagt, gav besk eftersmak. Det är inte så jag vill göra. Jag sa till M på msn, att jag talar om för honom när jag pratar med någon annan på msn, vilket inte han gör!.

Denna natt kom också M:s förklaring ang sin mobil, som han skrivit om tidigare i mail. Denna gång verkar M ha glömt bort sitt tidigare mail, så nu är det en annan historia som gäller. Dagen efter M har skrivit att han blivit av med sin mobil, kommer det en hejdlös förklaring till på det. " om du undrar hur jag blev av med telen OCH bankkortet så blev jag rånad och misshandlad av ett par zigenare mail 20/2 kl 14:58 min anm". Det är otroligt, bara på ett dygn eskalerar incidenten med hans mobil till att han blivit både rånad och misshandlad, vilket han troligen glömt bort vid tillfället när han skrev att hans mobil var borta första gången! M är smart, tror han. M:s förklaring låter ännu bättre, han sa ingenting om zigenare, rån, misshandel, för att jag skulle bli så arg då, och börja tjafsa med honom. Det kan ju kanske stämma, vem vet?! I M:s värld med Miss Ro är allting oförutsägbart, eftersom det är där lögnerna regerar!

I går ringde jag M, på morgonen. Han lät slöddrig, viskande berättade han att han är utslängd ifrån sin bästa kompis, att hans 2 kompisar hatar honom, och att det är synd om honom. Jag sa att hans 2 kompisar (jag inbegripen), inte gillar att han ljuger för dem. Att det är därför de inte kan lita på M, att det är därför vi blir irriterad, känner oss kränkta. Jag frågade M om han ville ha benzo, han sa nej, vilket han alltid gör. Han sa också, att han tagit. Men ..... bara 1 tablett, 2 dagar innan, och ingen benzo. 2 dagar innan den 22, borde vara 19, då han svor på att han inte tagit i telefonen till mig.

Jag skrev gonatt sms, till M som han klagat på att jag inte gör, igår. Fick inget tillbaka på min förklaring varför jag är ledsen, besviken på M, att han ljuger och att det är smärtsamt. Jag önskade honom att han inte skulle behöva göra så, för sin egen skull också. Jag berättade också för M att han erkännt i telefonen på morgonen att han tagit! Han svarade inte.

Idag på morgonen kom sms, ifrån M.

"OBS JAG SA SÅ FÖR ATT KOLLA SÅ NU VET JAG". 22/2 07:34"

Vad M vet nu, när han ljugit återigen, att han tagit. Vet jag inte, jag tror inte ens M vet det själv?!